tisdag 7 juli 2009

RIP MJ

Som säkert många andra tänkte jag titta på M.J`s minnesseremoni ikväll, vilket jag för sig fortvarande gör, men har TVn i bakgrunden.
Tyckte det var LITE makabert när hans kista släpades in (var man tvungen att ha den/honom med?) och folk apploderade och visslade. Kanske ska prova med det nästa begravning jag hamnar.. eller det kanske är bara nån amerikansk sed, vad vet jag.
Nu tycker att jag att tanken på hans karriär, det bästa han kunde göra var att gå och dö, men det var såklart inte så lyckat tanken på hans familj och barn.. men i alla fall, tycker jag att det är ett visst falskhet när 2 veckor sen ALLA tyckte att han var en freak/pedofil/has been och nu när han är död, är han helt plöstligt en helgon/bäst som har funnits på jorden/en kung- så löjligt.
Jag har aldrig lyssnat på hans musik speciellt mycket (har set Moonwalker dubbat på tyska, dont ask me why..) men har alltid tyckt att han är resultat av en mycket sorlig barndom med galen pappa. Skulle jag växt upp som han, så skulle jag nog också dingla mina barn utanför balkongräcket och operera mig till en afroamerikan.
Läste i nån aftonblaska när man hade frågat folk "hur han påverkat ditt liv" hade ngn svarat: han har format hela mitt liv. Va? Det är rätt sorligt i så fall om Michael Jäkla Jackson har format ens liv.. inte föräldrar/syskonen/andra anhöriga. Utan Michael Jackson. Ja.
Om jag skulle fått frågan skulle jag svara "inte alls" , eller ju, tack före honom har jag fått några mera sidor i skvallerpressen att läsa.
Har ingenting emot honom, men blir äcklad hur medierna frossar med andra männsikors tragedier. Låt han vila i frid.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar