Halvmarathon fixat.

Jag har varit nyfiken på ett tag hur mycket av människans fysik är kopplat till ens psyke. Hur mycket orkar man bara med ren vilja. Rätt mycket. Skulle sprungit Bråviksloppet i lördags för att kolla upp det, men hade sonen då så det passade inte riktigt.

Igår kväll bestämde jag mig att ta en springtur. Min mathållning under dagen hade varit minst sagt bristfällig. Började dagen med frukost som man ska, men sen blev det bara fika. Kex, kakor, bullar och glass. Viktigt med kolhydrater alltså. 

Och nej, jag är inte vältränad. Är knappt tränad. Springer sporadiskt, sist jag hade på mig löparskor var SN löpet 26/8 och då sprang jag 7.2km. Det längsta jag har nånsin sprungit (räknar inte milen då jag hade sonen på cykel med och jag gick del av sträckan). 

Så började turen på sörmlandsleden och kände att nu jävlar ska det springas. 21.5 km. A.k.a halvmaraton. Ingen press från nån då ingen visste att jag var ute och sprang och hade inte skrytit om det i sociala medier heller. 

Första milen sprang jag runt och runt på sörmlandsleden, vilket var rätt tungt då skogen visst är fullt med backar och rötter och pinnar och grejer. Men tänkte att det är mer     skonsamt för knäna. Men efter 1 mil är man rätt trött på skogen så gav mig ut på vägarna istället. Det började bli mörkt i skogen också när solen gick ner.

Fick up farten lite, och 10-15km gick  undan.. och enda jag tänkte att jag ska inte stanna. Inga jäkla vätskekontroller här inte.. 

Det började bli mörkt vid det här laget och när jag skuttade fram vägen vid svanstabanan lyckades jag få syn på vildsvin (då ökade jag takten lite kan jag säga) en älg och en rådjur på väldigt nära håll. (Den hoppade fram från diket typ 1 meter ifrån mig) .

Och när jag kom upp till 18km sprang jag med ett leende. För att då insåg jag att min kropp kommer att orka (huvudet tvivlade jag aldrig) . Inte ont i knät eller höfterna, ingen mjölksyra. Tiden hade hunnit bli 2.30, men brydde mig inte så mycket då jag jagade avstånd och inte tid. 

Sen när 20km var avklarat började det kännas både kropp och huvud. Stegen blev kortare , höfterna började göra ont och det var kallt och mörkt. Och jag tänkte att vad fan har jag gett mig in på. Och varför. Men jag stannade inte. Bläddrade fram favvolåtarna på Spotify. Nästan precis på hemdörren visade runkeeper 21.5km! Fixade skiten! 

Och både spotifyn och runkeeper funkade hela vägen utan batteriet tog slut. 

Var rätt endorfinhög när jag kom hem. Och så slut i kroppen. Och dåligt förberedd matmässigt. Hade inget med socker i hemma. Bara lightsaft och läsk. Så efter träningsmaten bestog av en macka, ett glas mjölk och light päroncider. Och kokade pasta, men när den var klart ville min kropp inte äta utan sova. Verkligen SOVA. Höll på somna i badet (varmt vatten var rena lyckan ..) Och kröp till sängs och somnade med morgonrocken på.. 

Idag känns det bättre än jag nånsin trodde. Ont i ena höften.. som kanske döljer resten av träningsvärken. Men hade mer ont efter SN löpet.. för sig .. andra dagen är värst, så får väl se imorgon.

Men jag är så nöjd. För att jag hade rätt. Man behöver inte vara supertränad. Förberedda sig i månader. Äta rätt. Ha rätta skor. Bestämmer man sig för det så klarar man det. Och det är rätt bra riktlinje för allt annat i livet. Bestämma sig, inte stanna, och äta bullar!!!

Kvinnor och dusch

Sonen undrade nyss varför vi tjejer duschar så länge.
Så här kommer förklaringen:
För att vi vill vara lena, hårlösa och dofta fruktsallad för vår eget skull. (yeah right)
Så när man duschar så skall man inte bara bli ren utan följande åtgärder krävs för att uppnå resultatet Superbabe 2.0.

1. Tvätta håret & tvåla kroppen ( den här punkten omfattar hela kill dusch 1,0, utom att vi kvinnor använder två olika produkter för hår och kropp, skillnad från killarnas allround shampo)
2. Kleta in hårinpackning (för rädda brända hårtoppar efter platt tång misshandel)
3. Raka bort håret på utvalda kroppsdelar (ibland kan detta skippas och ersättas av efterdusch procedur kallas för vaxning/epilering)
3. Tvätta bort ev. smink, skrubba ansiktet med produkt som fyndigt kallas "face-scrub"
4. Tvätta av hårinpackning.
5. Kleta ansiktet med fuktgivande ansiktsmask.
6. Skrubba hela kroppen med en vante som också kan användas att skrubba rotsaker. För bästa effekt används produkt som kallas för body scrub (surprise surprise!)
7. Tvätta av ansiktsmask och duscha frenetiskt för att bli av med dom små sandkornen som nu finns överallt på kroppen efter body scrub.
8. Fötterna ska såklart skrapas rena och lena med fotfil.
9. efter halvdags jobb kan man passa på njuta av faktiska duschen. (oftast vid denna punkt kommer sonen in och frågar "när är du klar!?")

Efter dusch agendan:

1. Smörja ansiktet med ansiktskräm (för den för kroppen går ABSOLUT inte använda på ansiktet, hur skulle det se ut??)
2. Smörj resten av kroppen med bodylotion.
3. Smörj fötterna med fortkräm
4. Om man hoppade över punkt 3. i duschen är det dags att fixa det nu med helt smärtfria vaxremsor eller epileringsapparaten.
5. Ta bort nagellack, pilla nagelbanden med små träpinnar, fila och klippa naglarna, smörj nagelbanden med olja och bre på nytt lack ( dom som är riktigt hard core använder 3 olika lager nagellack) .
6. Mission impossible. Vänta att nagellacken ska torka utan att man kommer emot något.
7. Fixa håret ( i mitt fall: saltvattenspray, föna, pudervax, platta, tupera, spraya med hårspray till en frisyr som ska se ut att man har precis stigit upp från sängen)
8. Smink (av varierande grad beror på vad man ska göra under tagen. Finns i tre olika typer: Jobbsmink, ledig dag smink, partysmink
9. Val av parfym. Jag håller det enkelt med 2 olika. Vinter/höst parfym och sommar/vår parfym. Så valet kan lättast göras genom titta ut från fönstret.

Efter all detta har man kläd och skor val kvar. Det tar vi i nästa episod när sonen ställer frågan "varför tar det så lång tid för er att klä på er?"

Efter åratals träning har jag dock lärt mig göra morgonproceduren (punkt 7-9 efter dusch agendan) på 15 min + påklädning 3 min. Så 20 min för mig på morgonen inkl tandborstning. Inte illa, eller hur tjejer???

Så därför min son, tar det så lång tid för oss att duscha.

skolan

Idag börjar sonen förskoleklassen. Och som mamma tycker man såklart att det är jättestor grej. Sonen tyckte det var mest pinsamt att jag skulle ta kort på honom överallt. Lite rörd blir man. Känns att nu är han stor på riktigt och det finns ingen återvändo till babystiden. (chanserna för det var inte så stora innan heller för sig). Och jag njuter av varenda stund med honom. Men bara känslan att JAG har en son i skolålder. Jag är ju bara 25ish.. Eller? 

Så är det min egen åldersnoja som spökar? I första föräldramöte var jag säkert den äldsta mamman. Och jag är 33. Borde inte noja mig...men HAN ÄR SÅ STOR OCH SNART ÄR JAG PENSIONÄR!!!!!! 

Nu kan man också börja noja sig för andra saker. Tänk om han blir mobbad eller bli mobbare ? (vilket är värst som föräldrer tro?) Kommer han ha det lätt för sig, eller blir det svårt? Visserligen har han rätt smarta föräldrar ,så om generna slår rätt borde han kunna hänga med. Kommer att han få kompisar? När dricker han sig full för första gången? Hoppas han inte gör nån tjej gravid... ja. Listan är oändligt. 

Men nu ska jag försöka njuta. Se honom att lära sig nya saker. Växa upp. Och börja designa studentskylten. 

sweetie bird?

Nu brukar inte jag gå med på arg-feminist tåget. För mig är jämnställdhet sådan självklar sak att orkar inte ens lägga energi på det. Och känner ändå att jag får leva i en vettig omgivning såvida det handlar om mitt jobb eller privatliv. Aldrig känt att jag blivit annorlunda/sämre behandlat för att jag är en kvinna. 

Och har inte så mycket åsikten om det här med tjej och killkläder egentligen. Mer att jag tycker det är löjligt att butikerna skyltar med tjej och kill avdelningar. Kan dom inte bara sälja barnkläder? 

Men nu fuckar ni upp angry birds. Och det ska inte tolereras. Varför måste angry birdsen få en rosett på skallen och bli sweetiebird? Dom tjejer som spelar angry birds vet väl att det finns ingen rosettklädd sweetiebird. Men visst. Då kan vi göra spindelmannen glittrig sweetiespidis också. Och för all dell ska Hello Kitty bli Hell No kitty med flames och nitar och läggas på killavdelning. Då är jag nöjd. 

Nya tag

Ibland förvånar man sig själv hur man resonerar. Gör inte som jag gör, gör som jag säger. Veckor av matslarv och långa jobbdagar resulterade en magkatarr from hell. Men våddå, kan man inte leva på en mugg youghurt och 3 koppar kaffe? I min hypokondri trodde jag såklart först att jag har cancer. Minst. Men eftersom efter intaget av omepratzol försvann magsmärtorna så kan vi nog utesluta cancer. Eller har iaf inte hör att man använder Omeprazol mot cancer. 

Så nu är det skärpning här. 3 mål om mat (riktig mat) och mellamål. Inte stressa och lugna hemmakvällar. Och ut och springa och rensa hjärnan. 

Så nu är det skrivet här så kan inte fuska. 

Ingen fantasi

Jag bygger en bil av en träbyggsats med sonen.
Sonen: Det där ser inte ut som en bil. Bygger du en fantasibil?
Jag: ja, det ska bli en fantasibil.
Sonen: Aha, Visste inte att du hade fantasi.

Autch! Nu jäklar ska det fantasieras här hemma framöver!!!

Påminnelse

Bara ett påminnelse till mig själv. 20/8 dvs. på tisdag nästa vecka ska jag ut till naturen. För att kommer att träffa Mr. Right då. Och få bra sex. (undrar om det är samma person?) 

Låter mer att jag blir kär i nån spontanblottare på löpspåret. Men säger horoskopet så, måste det vara sant. Vem är jag fucka upp universum?