vilken resa

Sådan här utsikt hade man på morgonen när man vaknade i lilla byn Wool i södra England i tisdags. Vi är ju familjen tvärtemot, så när alla andra siktade mot London gasade vi förbi med våran hyrbil (tusen tusen tack Maken att du ville offra ditt liv, och våra, för att köra i denna konstiga land med fel sida av vägen med en mycket konstig bil, jag är skyldig dig några fylletaxi turer..) mot Engelska landsbygden. Dorset/wool och Monkey World var målet. Vilket vi nådde efter några pauser och hjärtrusningar i rondeller. resan dit gick över förväntan, tanken på att i bilen hade vi: en väldig nervös Make, trött 3 åring, åksjuk 15-åring och 30+50 åringar som gav råd på finska till Maken hur han ska köra. Inga dödsoffer, ingen skillsmässa, alltså gick resan bra!

våran B&B var alldeles underbar, som att stiga in i "hem till gården" avsnitt. Ankor på bakgården, höns som la ägg på morgonen som vi fick till frukost (dom som vågade engelsk frukost, jag gjorde det inte). hembakad bröd och hemgjort sylt och marmelad. Tant Liz hade fixat laktosfri smör och mjölk till sonen (laktosfrimjölk i Enlgand, gissa mejeriet? Arla!) och allting var bara så idylliskt man kunde förvänta sig!

dagen på MonkeyWorld gick fort, lagom med folk, min mamma njöt för fullt, hon har ju följt "monkey business" på AnimalPlanet senaste 10 åren, och kan stort sett alla aporna med namn, det är hennes såpa. Sonen kunde inte bry sig mindre för apekatterna, utan tog sikte mot jättestora lekaplatser istället. Lite mer engelsk mat, jag undrar varför måste bönor vara inblandade i varenda maträtt? Jag var mycket skeptiskt mot engelsk mat innan, och 90% av fördomarna stämde nog in... så mycket onyttigt mat det finns! och inte onyttigt på gott sätt, utan mer äckligt sätt... och stackars engelsmän hur dom ser ut. Jag kände mig gränsen till anorektiskt där, och jag bär ändå några extra kilo på mig. En påse chips till maten (!) kostar 99c och liten kopp sallad 1.50£, då är det något som inte stämmer! tom sonen började efterfråga ris och pasta, han som älskar pommes. Blev nog lite överdosering av det goda!

Hemresan gick kanoners, vi var evigt tacksam att vi tog en extra försäkring till hyrbilen som gav mindre självrisk, vi råkade nämligen få några repor i bilen, och nu kom vi undan med 100£ istället för 1000£... lite svettig var man ett tag när vi inte hittade kvitto för extra försäkringen och började undra om dom hade missat det.

vi hade packat väskortna efter alla konstens regler, hade hört varningar om Standsteds säkerhetskontroll. Det roligaste var dock lillasysters väska,som var i storlek vanlig axelväska. Där hade hon lyckats stoppa i alla hennes grejer OCH en mjukislemur på 2 meter. (och fortvarande hålla måttet på 40x50x20)Ni skulle sett minen på kontrolanten när hon tog syrrans väska till extra kontroll och börjar dra ut den där apan ur väskan. Det var som en värsta Mary Poppins väska där man kunde dra ut allt från klädstång till små bilar.. Hennes kollegor höll på att skratta ihjäl sig, och hon var rätt orolig om hon skulle få apan in i väskan igen.

Det var mindre kul att landa på Skavsta på 3 grader och regn när man har njutit av 22 grader och sol några dagar, men kul hade vi, och så roligt att vi har sett lite mera av England än bara London (som B&B värdinnan sa: Londons isn´t England) och komma nära vardagslivet på engelska landsbygden. Och i alla fall på landet är folk mycket trevliga och hjälpsamma och så underbart att semestra i ett land där man förstår vad folk säger och blir förstådd!!