ute och fiskar, vad sedan, jakt??

Sonen ser inte helt olyckligt ut med sin nyinköpta metspö..

Dag 1 fiskade vi med lite mer "provisoriskt"

Undrar vad det är med mig?

Eller snarare vad är det med sonen. Han har blivit rena scouten. Häromdagen började han parata om att fiska aborre. Och så fort han såg vatten, skulle han ut och fiska. Och när vi nu ändå höll på att utforska naturen, så då tog vi ut oss och fiska. Vilken tur att ån ligger 100 meter från hemdörren, och har sett några att fiska där,så något ätbart borde det finnas i. (det finns väl inte giftiga fiskar, skillnad från giftiga svampar)

Första dagen fiskade vi med vanlig träpinne och krok, men sedan tyckte sonen att det var så roligt så köpte vi dagen efter en vanlig metspö (som är typ 10 meter lång). Var SÅ nära att köpa en kastspö (juniorstorlek) till honom, men såg sedan framför mig när kroken kommer att hamna allt annanstans än i ån, typ i min kind. Sonen som annars kan sitta still 3 sekunder satt nästan 3 timmar och fiskade.

Och tack och lov blev det ingen fisk . (Det var riktig nära några gånger) För att jag hade inte riktigt tänkt steget längre (som vanligt). Det är nämligen så att om fisken hamnar på kroken så är det JAG som måste lossa fisken, JAG måste slå ihjäl fisken och eftersom sonen ville äta stekt abborre, så birde jag då ev. steka fisken. Och närmast fisk har jag kommit på mataffärens frysdisk. File utan ben. Och jag avskyr fiskar nästan lika mycket som fåglar. Alltså fina i akvarium ,men jag vill inte ta på dom. Så jag blev riktigt nervös några gånger när fisken var och nafsade på betet.. Men tur som det var, matade vi mest fiskarna, dom åt betet och lämnade kroken i fred.

Men som sagt, känner mig som värsta fjällräven i mina mått mätt. Jag har inte varit i naturen sen jag var 12 år. Vem vet,kanske nyttigt för mig med. Sonen kan börja i scouterna, det låter lagom skyddat och ofarligt. ( sen vill inte jag höra från alla gamla scouterna nu hur man drack sprit och raggade tjejer på tältläger!)