Bulor

Sonen vaknade igår med väldigt konstiga bulor övanpå öronen, stora som plommon ungefär. Trodde först att det var myggbett going bad, men vid båda öronen? ringde VC, fick komma dit inom en halvtimme (ibland har man tur!) dom bara skakade huvudet och hade ingen aning, remiterade till barnklininken, där var vi idag. Och vi har fortvarande ingen aning vad det är för bulor. Läkaren frågade en halvtimme massa frågor som jag själv kunde tycka var inte riktigt relevanta (hur hör födelsevikt och helamningen ihop med 2 stora bulor i huvudet?) När jag sa att han går hos dagamma och inte dagis, sa läkaren: vad är dagmamma? Då kunde jag inte låta bli att fråga om det spelar nån roll tanken på horn som växer huvudet på honom? (nu för sig har vi förklaringen varför sonen vägrade sätta sin fot innanför Uppsala Domkyrka, vi kanske ska kontakta exorcisten istället..) Så hon lyssnade lugnorna, kollade öronen och sa att hon har ingen aning vad det kan vara men det går säkert över. Nej men vad bra. Eventuellt kunde det kanske möjligtvis vara fästingbett.. (övanpå båda öronen, på samma ställe? Tvillingfästingar?)
Sonen visade sin bästa sida när dom skulle ta blodprov från fingret. Han bara vrålade rakt ut: DUUUUUUU SKA INTE STICKA MIG,AAAAARGGHHHHH!!!!! Alltså inte ledsen utan mycket mycket arg 3 åring.. Och man märkte att han blev så förnärmad när man "tvingade" honom att göra saker som han inte ville, visste inte att så små kan ha sån kroppsmedvetande och känna sig kränkta.
Suck, det var ett pärs.. men tur att barnen glömmer fort och han har inte ont i sina bulor, vi får väl lära oss att leva med sonens horn.