Springa

På lördag är det dags för en motions lopp här i byn. Jag velade länge om jag skulle anmäla mig.. Har mest varit på gym under sommaren och det väldigt sporadiskt så funderar lite på min kondis. Visserligen är loppet bara 3.6km (fegade ut att anmäla mig till 7.8km) men man vill ändå ha lite bra tid. Pinsamt om man kommer i mål när alla andra har gått hem.. Så sagt och gjort, nu måste det intensivtränas lite i veckan. Sonen har tjatat om att följa med när jag springer och idag tänkte jag att det är väl en bra idé. Kul om han vill också röra på sig (ännu mera) så han fick ha sin spring cykel och jag sprang. Vilket passade bra, blev liksom samma fart. Men sen efter ca. 500m börjar sonen : när ska vi hitta en bänk och stanna för fika?!! Vet inte med vem han har varit och motionerat förr men han verkar fått det aningen i bakfoten. Eller tror han när jag är och tränar att jag fikar? (busted!) när det inte blev nån fika gav sonen upp träningen. Bara följa honom hem igen och fortsätta rundan själv. Tänkte pröva något nytt och körde intervaller. Sprang så fort jag kunde ca 50-100m och sen gick 50m. Och jösses så fort det kändes att man sprang! Har inte sprungit i full fart på typ 16-17 år. Det gick så fort att jag blev rädd! Och nu vet jag att jag kan springa ifrån galna yxmördare om det krisar.och om galna yxmördare bara orkar springa max 100m. Sen är jag död.