Det var en dag denna också

Idag var nog den märkligaste dag på ett tag. Morgonen började att min cykel i norrköping hade dött under natten. Bara springa till jobbet. På lunchen tänkte jag ta mig till gymmet ( som alltid) och på vägen dit bestämmer en alkis som går framför mig typ.. Dö. Bara kollapsar. Så vad gör man. Ringer efter ambulans. Det kommer en kille som säger sig vara sjuksköterska och vi får försöka få liv i stackars människan tills ambulansen kommer. Halva stan tittar på. Eller snarare, alla svenskar tittar på. Invandrarna frågar om det behövs hjälp, springer in i shoppingcenter och frågar efter hjärtstartare. Ambulansen tar iväg honom, men tror det var inte mycket man kunde göra..Tar mig till gymmet, sitter på en stol 5 minuter och inser att jag skakar så att jag inte får av mig skorna.
Tillbaks till jobbet, hyperventilerar en stund, sen släpper det. Jag skulle nog inte satsa på kirurgkarriär, min kropp gillar inte adrenalin.
Efter en sån dag kände jag hur underbart det är och komma hem till familjen, krypa upp på soffan och bara mysa.

hejdå Nokia

Så. Nu har jag sagt hejdå till Nokia för alltid. Fick 3 veckor sen prova amish liv när min Nokia Lumia 800 bara slocknade. Alla kontakter och alla bilder försvann och livet var allmänt jävligt 2 veckor när jag väntade på min telefon från garantilagningen. Den var alltså 3 månader gammal. Fick tillbaka en helt ny telefon (enl. Telia, fast telefonen var inte i ny-förpackning, så nu undrar jag om det var så) och den höll exakt en vecka innan den slocknade. En vecka! Hade lärt mig av mina misstag dock så har alla kontakterna uppskrivna och bilderna förflyttade till facebook. Men så arg man ändå blir. Marscherade till Telia butiken, och tur som det var så jobbade killen som tog emot min förra telefon, så han förstod att jag var förbannat. Han sa: det är konstigt att du inte är mer arg än du ser ut och vara. Jag mumlade mellan tänderna att jag döljer det väl. Tror ändå inte att skrika och gapa tar en så lång. Jag sa helt enkelt att nu räcker det, jag vill ha en annan telefon. Och det var inga problem. Fick tom låna en Iphone en vecka på prov, eftersom jag nu till det sista har varit Iphone motståndare. Så vi får se vad det blir. Vill bara ha en telefon som fungerar! Men ursäkta nu , ni alla Iphone frälsta, jag begriper inte hypen. Den är ju som en vilken smartphone som helst. Om man bortser den lite väl korta livslängden på Nokia Lumia, så var den fantastisk telefon. Så snygg gränssnitt, så flexibel, man kunde forma innehållet som man ville, alla internetsidor fungerade eftersom man använde Internet Explorer, snygg design.. Iphone känns .. inte som min Nokia. Men har provat samsung, sony och HTC också och inte varit nöjd, så det får väl bli en Iphöne då. Under protester. Om jag inte hittar ngt roligt på butiken nästa vecka. Men nu när jag har bott i Sverige snart 12 år, så är jag väl berättigat att börja använda nåt annat än Nokia?

vad kan man inte?

Fick häromdagen en fråga " är det något du INTE kan?" . Så här efteråt kan jag nog tänka mig att frågan var både retorisk och eventuellt också aningen ironisk. Men när man är lite asperger-light, så tar man allting bokstavligt. Så svarade med liten nödlögn (för att det låter så drygt att svara: nej) att jag kan inte byta däck på en bil. Fast det kan jag. I alla fall till en Toyota Corolla -89. Dom här nya bilarna har självbytande däck tror jag. Jag har inte bytt däck på bilen på senaste 12 år.
Jag utövar Pippi Långstrump metodiken med det här kan /kan inte. "Pippi, kan du gå på vattnet?!" " jag vet inte Annika, det vet man inte förs man har provat!". Sen är det tolkningsfråga det här med kunna. Jag kan få ljud ur en klarinett.Kan jag då spela klarinett? Nja, men jag KAN klarinett. Det räcker väl?
Men i går kväll kom jag på en sak som jag inte kan. Alls. Skjuta pilbåge. Och ni ska veta att jag har försökt. Som liten med leksaksvarianter (ni vet, dom i plast med sugkopp ändan av pilarna) och som lite mer vuxen med riktiga. Och.det.går.inte. Vet ni varför. Jag släpper fel hand. Så när man spänner bågen och håller i pilen och strängen, så ska man släppa den handen som håller pilen och strängen , såklart. Men det gör inte jag. Nej, nej.. Jag släpper den handen som håller bågen. Alltid. Och vad blir resultatet av detta? Bågen ramlar i marken och jag blir stående med en pil i handen. Så långt ifrån Legolas som man kan bara bli.
Så jag hoppas och önskar att om jag någonsin hamnar på en öde ö i stil "Hunger games" att jag hinner få tag i en svärd innan , för att om det bara är pilbågar kvar ligger jag riktigt risigt till. Om inte pilbågen är riktig stor och tung så jag kan kasta den på fienden förstås. Eller om dom råkar ligga precis under när jag skjuter. Då får dom bågen garanterad i skallen.

3 bevis att sommarens väder har varit bra

Bevis nr. 1: i tvätten har sonen endast shorts och inga strumpor och jag endast klänningar. Slutsats: Det har inte varit minusgrader i alla fall.
Bevis nr. 2: har åkt bil till jobbet snart 4 veckor. Idag var första gången jag behövde sätta på vindrutetorkarna. Slutsats: Det har inte regnat.
Bevis nr.3: Jag sätter på mig en klänning på morgonen, maken säger. "oj, vilken lång klänning, ska du på bal eller?". Klänningen var knälång. Slutsats: Det har varit så varmt att jag har kunnat gå olagligt korta klänningar utan frostskador på rumpan, måste alltså varit varmt.
Det här skulle hålla i en rättegång känner jag.

Ger upp!

Nu ger jag upp. Sladden till bil DVD:n är bara borta. Alltid när vi har bytt bil så förlorar man nåt, hur man än tömmer bilen och flyttar över allt. Saknar även hållaren till GPS:en. och dom ligger säkert på samma ställe och asgarvar. Visserligen finns en risk att man har slängt en påse som man TRODDE var sopor , så ligger dom nog inte och skrattar, då har dom blivit mosade och uppätna av fiskmåsar.
Men lite surt när DVD:n utan sladd och GPS:n utan hållare är rätt ofunktionella, om inte säga obrukbara..
Jag ska försöka hitta till Järfälla imorgon med GPS:n pratandes nånstans mellan mina ben. Det kan bli spännande det..
Men hittade ett örhänge som jag trodde tappade bort på efter en blöt festnatt i vintras . Tydligen hade jag varit i förrådet på fyllan, för att där hittade jag örhänget i alla fall.

Tänk om..

Tänk om man nån gång skulle vinna i lotto eller av nån oförklarligt anledning skulle börja tjäna alldeles för mycket pengar. Vet ni vad jag skulle göra? Anställa någon som skulle byta lakan i min säng VARJE dag. För att det finns väl ingen bättre känsla än lägga sig på kvällen när sängen är renbäddat? Helst manglade lakan. (då när jag skulle ha så mycket pengar skulle jag köpa mangel, och mangla allt, jag menar allt) Och tjocka täcken. (fast dom skulle jag inte mangla )